Myrspoven styr fastigheter med AI

Från klassisk fysik till statistik och optimeringslära – Proptechbolaget Myrspoven styr inomhusklimat till lägsta möjliga energikostnad genom att driftoptimera byggnader med hjälp av artificiell intelligens. Metry fick chansen att prata med Myrspovens VD Anders Kallebo och ta reda på mer om hur deras AI jobbar och varför de inte visar en enda graf.

Genom samla in driftsdata på skruv- och mutternivå, bland annat med hjälp av Metry, hjälper Myrspoven till att automatisera driften i fastighetsbolag som SISAB och Vasakronan.

– Det finns många fastighetsbolag som jobbar med visualisering, säger Anders Kallebo. Vi är inte ett av dessa bolag. Vi har identifierat den mänskliga faktorn i energieffektiviserande åtgärder som flaskhalsen och därför valt att jobba med AI för att driftoptimera byggnader. När en människa driftoptimerare en byggnad kan hon bara göra ett visst antal beräkningar, ett AI däremot har långt större kapacitet och kan jobba i realtid. Dessutom gillar ingen människa att kolla på grafer i alltför stor utsträckning, tillägger Anders med ett skratt och jämför ett uteslutande av automatisk optimering med att Metry skulle ta bort automatiska insamlingen av energidata ur sin tjänst.

AI-företag i en bransch under förändring

Myrspoven har funnits i cirka två år och firade nyss ett år med sin första anställda. Hur är det att vara ett AI-företag i en bransch där digitaliseringen går långsammare än i andra branscher?

– Fastighetsbranschen är faktiskt inte så konservativ som många tror. Vi ser en enorm potential och vilja inom branschen att förändras och förnya sig, lyfter Anders fram. Det är en bransch med reella tillgångar i form av byggnader och dessa kommer inte helt plötsligt att bytas ut mot nyare modeller, så som sker inom till exempel bilindustrin. Fastighetsbranschen är en betydligt stabilare bransch som går framåt sakta men säkert och det finns gott om utrymme för företag som Myrspoven och andra proptechföretag. I oktober blir vi nio heltidare och vår senaste anställda är doktor i environmental management. Hon kommer att jobba mer med strategisk utveckling och med vårt så kallade lastväxlingsprojekt, säger Anders.

Så vill Myrspoven uppnå fastighetsbranschens enprocentsmål

Lastväxlingsprojektet, eller ADR-projektet, beskriver Anders som Myrspovens sätt att dra sitt strå till stacken för att bekämpa klimatförändringarna.

– Att spara energi är bra och går att göra på många olika sätt. Det som börjar ske nu är att den förnyelsebara energin blir allt vanligare och vinner över till exempel kolen. Förnyelsebar energi kräver en helt annan flexibilitet av energinäten eftersom produktionen är mer kaosartad, säger Anders. Med lastväxlingsprojektet vill vi ändra vår övergripande algoritm från att styra byggnader till bästa möjliga klimat till lägsta kostnad, till att även låta byggnaden bli en dynamisk brukare som svarar på energisystemens behov. Ett sätt att göra det är att styra byggnader till bästa möjliga klimat med begränsningen att byggnaden inte får dra mer än X kW värme och Y kW el. Systemet får sedan göra så gott det kan med dessa begränsningar! förklarar Anders.

Eftersom det är ganska få timmar, någonstans runt 100 per år enligt Anders, som står för runt 30 procent av dimensioneringen av elnätet är det fullt rimligt att tumma lite på inneklimatet dessa timmar för att minska klimatförändringarna på längre sikt. Men vad tycker egentligen elbolagen om detta i och med prissättning enligt effekttoppar?

– Energibolagen vill ju faktiskt inte ha effekttoppar, menar Anders. Effekttoppar ställer krav på utbyggnad av näten och sådana åtgärder är både dyra och tidsödande. Energibolagen vill snarare att deras kunder blir mer energieffektiva och får möjlighet att klippa effekttopparna. I och med lastväxlingsprojektet kan vi kroka ihop fastighetsbolag och energibolag och bygga integrationer direkt mot energibolagen, så att energibolagen kan kalla på ett flexibilitetsbehov direkt från oss. Med lastväxlingsprojektet vill vi, tillsammans med svenska fastighetsbranschen hitta receptet på att minska fastighetsbranschens global footprint med 1 procent, säger Anders.

Ju stökigare desto bättre

Vad krävs för att koppla på ett system som Myrspovens?

– Vår nisch är främst byggnader som redan är i drift. Byggnaderna får gärna ha lite stökiga förhållanden med både värme, kyla och el. Då är det svårare för en människa att styra inneklimatet och nyttan med vårt AI kommer fram på bästa sätt. Byggnaderna ska helst ha ett modernt styrsystem, men det har nästan alla idag. Det vi kan behöva komplettera med ibland är sensorer från någon av våra partners eller mätdata som vi kan få bland annat genom Metry, avslutar Anders.

Läs mer om Myrspoven på deras hemsida.