Fyra ramverk och standarder att ha koll på i hållbarhetsarbetet

I dagsläget saknas det tydliga, utstakade riktlinjer för exakt hur en hållbarhetsrapport ska se ut och exakt vad den ska innehålla. Istället finns flera olika standarder och ramverk att använda sig av. I den här artikeln går vi igenom några av de standarder och ramverk som våra kunder i fastighetsbranschen ofta använder sig av och vad de fyller för funktion.

Funktionen med standarder och ramverk i hållbarhetsarbetet

Det är kanske inte så konstigt att det saknas officiella mallar och strikta format för hållbarhetsrapporter eftersom varje bransch har sina egna utmaningar och fokusområden när det kommer till hållbarhetsfrågor. Därför väljer många företag att rapportera enligt branschspecifika standarder eller benchmarks, och det finns många fördelar med att göra det:

• Det gör processen enklare för alla inblandade i hållbarhetsrapporteringen, eftersom ni då får tydliga ramar kring vilken data ni ska rapportera.
• Att använda sig av en etablerad hållbarhetsstandard medför trovärdighet och minskar risken för greenwashing.
• Att följa samma standard år efter år gör det enklare att följa upp resultaten av olika hållbarhetsåtgärder – för det är ju faktiskt det som är poängen med hållbarhetsarbete.

Så, vilken av alla standarder och benchmarks passar för er verksamhet? Låt oss titta lite närmre på GRI, ISO, SBT och GRESB.

GRI

GRI, tidigare Global Reporting Initiative, är en fristående internationell organisation. GRI tillhandahåller ett ramverk med standarder som man kan välja att rapportera enligt, med målet att företag ska ha ett gemensamt globalt språk för hur man kommunicerar kring hållbarhet. Det finns inget poängsystem utan standarderna fokuserar istället på transparent rapportering, ungefär som finansiell rapportering, och inkluderas ofta i årsredovisningen.

Standarderna GRI 302 (energy) och GRI 305 (emissions) ser vi ofta i våra kunders hållbarhetsrapporter. Och om du väljer att rapportera enligt dessa behöver du data över er energianvändning från scope 2 och scope 3.

Internationella Standardiseringsorganisationen (ISO)

ISO är en självständig, internationell organisation. ISO ställer inga specifika krav på hållbarhetsprestanda utan erbjuder istället ett ramverk som företag kan följa för att underlätta rapporteringen. ISO har fler än 200 standarder relaterade till energieffektivitet och förnybara energikällor.

ISO 50001 (Energy management systems – Requirements with guidance for use) hjälper företag att använda energi mer effektivt genom utveckling och implementering av energiuppföljningssystem. ISO 52000-serien (Standards for the energy performance of buildings) används för att hjälpa byggbranschen att arbeta med energieffektiviseringar.

Science based targets (SBT)

Flera av våra kunder väljer att rapportera enligt Science based targets. Science based targets ger en tydligt definierad vägledning för företag att minska sina utsläpp av växthusgaser. Företag sätter sina egna klimatmål och får dessa granskade och godkända av SBT.

För att mål ska betraktas som "vetenskapsbaserade" ska de vara i linje med vad den senaste klimatvetenskapen anser vara nödvändig för att uppfylla målen i Parisavtalet. Alltså att begränsa den globala uppvärmningen till under 2°C och fortsätta arbeta för att begränsa uppvärmningen till 1,5°C.

Vår kund Castellum satte som mål att uppnå 100% klimatneutralitet från verksamheten till 2030, och blev 2018 det första fastighetsbolaget i Norden som fick sina mål godkända av SBT.

GRESB

GRESB är ett internationellt benchmarkverktyg som används specifikt för fastighetsbranschen för att mäta och betygsätta hållbarhetsarbete. Många investerare använder resultaten från GRESB som en barometer för hållbarhet inom fastighetsbranschen.

Här har flera av våra kunder lyfts fram som Sector Leaders inom kategorin Real Estate, bland andra Vasakronan, Kungsleden och Castellum fick en plats på den ärofyllda listan i årets GRESB-resultat.

Precis som med alla andra ovannämnda hållbarhetsramverk krävs här koll på både energianvändning och energirelaterade utsläpp. Men till skillnad från de andra standarderna får du här också ett betyg kopplat till resultaten du rapporterat in, och det utgörs både av mängden hållbarhetsdata ni kan rapportera och resultatet från era hållbarhetsåtgärder.

Insamling av hållbarhetsdata tar tid

Oavsett vilken standard eller ramverk ni väljer att rapportera enligt så kommer ni att behöva samla in energidata. Men tyvärr är komplexiteten kring energidata är ofta den största tröskeln att ta sig över för att hinna få allt underlag i tid. Flera av Sveriges förvaltningsbolag hanterar fortfarande energistatistik manuellt på papper och i Excel, och eventuellt saknad eller felaktig information räknas om för hand – på bekostnad av både tid och kvalitet.

Jobbet med energiuppföljning består till 80% av datainsamling, att kunna outsourca det jobbet frigör både tid och resurser. Och det kan du göra med Metry.

Vilken data kan du få genom Metry?

All energidata. Ja, det är faktiskt så enkelt. Med Metry kan du samla in energidata för hela ert fastighetsbestånd – oavsett om det är el, värme, kyla eller vatten du vill samla in data på. Denna data kan användas som den är för att rapportera energianvändning, eller som underlag för att räkna ut era CO2-utsläpp kopplade till inköpt energi.

Metry kan bland annat samla in data från:

• Nätbolagens kundsidor
• Filer (för filer kan vi ofta erbjuda historiska mätvärden)
• Fakturor
• Undermätare
• Fördelningsmätare
• Manuellt avlästa mätare

Oavsett vilken data du vill samla in får du allt samlat på ett och samma ställe – du slipper krångliga Excel-ark, och är fri att exportera din data till vilket verktyg du vill.

Vilken hållbarhetsdata behöver du för att komma vidare i rapporteringen? Prata med en av våra produktexperter så tittar vi närmare på vad just ni behöver hjälp med!