Vad betalar du energibolagen för – egentligen? | Metry

3 min lästid

Vad betalar du energibolagen för – egentligen?

Ändra ert fokus från att spara kWh till att istället få stenkoll på när, vad och varför ni betalar för er energi.
En hög med energifakturor

Energiexperter i fastighetsbranschen jobbar outtröttligt med att spara både energi och pengar. Samtidigt ändras löpande tarifferna för hur energibolagen debiterar, något som gör det mer komplext att följa upp och motivera investeringar i energibesparing.

En bra, men krånglig, omställning

I takt med omställningen mot en större andel väderberoende energi vill både politiker och övervakande myndigheter se aktivare kunder. Redan 2015 förändrades ellagen så att nättarifferna skulle leda till effektivare användning av elnäten, och den utvecklingen kommer inte att stanna av. Laddning av elbilar, egen elproduktion och ökad digitalisering gör det bara mer angeläget att ompröva gamla sätt att konsumera och debitera energi. Politiker och myndigheter vill därför motivera energianvändare att engagera sig i sin miljöpåverkan genom att ge incitament till ett bättre nyttjande av elnätet. Eller i klartext; skapa knepigare tariffer.

“Jättebra!”, säger alla vi miljökämpar.

“Jättekrångligt…”, säger alla de som hela tiden måste anpassa arbetet efter de nya tarifferna.

“Vi ska se till att göra den bra, men krångliga, omställningen enkel”, sa vi på Metry…

Men först, låt oss kika mer på vad, hur och varför.

Spara energi ≠ spara pengar

Oavsett vilka mål en fastighetsägare har på miljöfronten så finns det ett mål alla nog har gemensamt; högre avkastning. Att höja hyran är inte alltid helt enkelt, och då behöver man istället spara in på driftkostnader. Ungefär 40% av driftkostnaden i en byggnad kommer från energi, så med smarta investeringar kan fastighetsägare spara stora pengar på reducerad energianvändning.

Men att spara energi betyder inte direkt att vi sparar pengar. På grund av de förändrade tarifferna ser debiteringen ut på ett helt annat sätt än den gjorde för fem eller tio år sedan. Så för att kunna spara pengar är det inte längre intressant att veta hur mycket energi som förbrukas utan snarare när och för vad. Därför är det viktigt att förstå sambandet mellan energiförbrukning och kostnadsbesparing.

När fastighetsägare kan identifiera när och varför de betalar för energin kan de spara de stora pengarna. Dessutom blir det lättare att göra budget och prognoser, och att följa upp utfallet av investeringar. För en sparad krona är en sparad krona, men vad är egentligen en sparad kilowattimme värd?

Att få koll på hur mycket du har sparat i pengar är dessutom ett finfint sätt att höja fastighetsvärdet! En räknemodell vi brukar höra om när det kommer till energibesparing kontra fastighetsvärde är att en krona mindre i energikostnad höjer värdet på byggnaden med 20 kronor – en avsevärd värdehöjning när man tittar på stora besparingar.

För att kunna spara pengar behöver du veta vart de tar vägen

Det finns en hel del information på en faktura och genom att identifiera var kostnaderna för energin hamnar kan fastighetsägare lättare identifiera vilka åtgärder som bör göras. Kanske är det elförbrukningen som är för hög? Då kan till exempel IMD vara lösningen. Är det effektkostnaden som har skjutit i taket? I så fall behöver du identifiera och minska dina effekttoppar. Kanske är konsumtionen stabil, men kostnaden har ökat ändå? Då behöver du djupdyka i energibolagets tariffmodell.

Oavsett vad du vill eller behöver göra för åtgärder så behövs data. Genom att ha koll på var pengarna tar vägen kan du skapa en tillförlitlig prognos inför nästa år, följa upp tidigare investeringar och besluta om nya energibesparingsåtgärder.

Snabbt eller noggrant?

Men så var det ju det där med förändrade tariffer. Idag finns det möjlighet att mata in tariffer i fastighetssystem, men det är inte en felfri lösning. Tarifferna ändras löpande, och om du har många energibolag blir det ett tidskrävande och oförutsägbart arbete att mata in de nya tariffmodellerna manuellt.

Vissa väljer att göra en snabb workaround och uppskattar. Men för att analysera kostnaderna behöver man titta på varje rad på varje faktura. Att använda schabloner och uppskattningar för att göra avancerade beräkningar är helt enkelt inte hållbart.

För att göra jobbet noggrant väljer andra istället att anlita en energikonsult som går igenom alla fakturor och tar fram åtgärdsförslag. Det är en bra lösning, men att betala energikonsulter för att göra manuellt arbete tar mycket tid. Samtidigt blir energikonsulten den som dokumenterar datan och den enda som sitter på all kunskap, så det kan bli svårt att bygga vidare på den insamlade datan och följa upp analysarbetet framöver.

Det verkar alltså som om fastighetsägare behöver göra ett val; få beslutsunderlaget snabbt eller få det noggrant.

Låt Metry göra jobbet enkelt

Om man inte vill välja mellan snabbt och noggrant då? Lucky you, för nu har vi gjort en uppdatering i Metrys tjänster!

Nu kan vi samla in kostnadsdata på samma sätt som vi samlar in energidata. Du får in din kostnadsdata snabbt och enkelt, och den är (precis som all annan data i Metry) kvalitetssäkrad. Du slipper alltså jobba med schabloner eller manuell insamling och kan istället med ett knapptryck få in vad kostnaden är och vilka ställen den hamnat på.

När du samlar in kostnadsdata i Metry får du den strukturerad på samma sätt och ställe som din förbrukningsdata och det blir enklare för dig (eller energikonsulten) att samköra data och titta på flera åtgärder parallellt.

Vi har alltså gjort som vi lovade i början – vi har gjort det krångliga enkelt!

Vill du veta mer?

Läs här eller kontakta oss!

Maja Christenson · Dec 9, 2020

Du kanske också gillar...

Höga effekttoppar är en dyr miljöbov
Energieffektivisering av fastigheter ett måste i klimatkrisen
Kan fastighetsbranschen digitaliseras utan krav på IMD?