Nya svenska regler för individuell mätning och debitering
Efter påtryckningar från EU kommer nya regler för IMD att skrivas in i svensk lag under hösten 2020, något regeringen får kritik för. I Finland har man dock redan lyckats bevisa att krav på IMD för flerbostadshus inte medför någon väsentlig fördel. Under 2021 träder lagen i kraft och kommer då att beröra runt 14% av det svenska flerbostadshusbeståndet.
1 juli 2021 träder krav på individuell mätning och debitering av värme för befintliga flerbostadshus i kraft. Liknande krav för tappvarmvatten införs samtidigt, men kommer endast att gälla i samband med vissa ombyggnationer av varmvattensystem. Reglerna kommer att beröra fastighetsägare och bostadsrättsföreningar i hela landet och branschorganisationen Fastighetsägarna uppskattar att runt 14% av de svenska flerbostadshusen kommer att ligga över de kommunicerade gränsvärdena.
Även Boverkets tillämpningsföreskrifter till förordningen börjar gälla den 1 juli 2021.
Så här ser tidslinjen för införandet av krav på IMD ut:
Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som äger flerbostadshus i Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län och vars hus har ett primärenergital över 180 kWh/m2 per år ska efter införande installera IMD för värme. För resten av landets län gäller en energiprestanda på över 200 kWh/m2 och år.
För tappvarmvatten gäller kraven endast vid ombyggnation, det vill säga vid en nyinstallation av tappvarmvatten eller en väsentlig ändring av befintlig installation.
Möjlighet till undantag
Det finns som sagt möjligheter till undantag, men det är upp till varje fastighetsägare att bevisa att de inte faller inom ramarna för att behöva installera IMD.
IMD för värme eller tappvarmvatten behöver inte installeras om det inte är tekniskt genomförbart eller om den möjliga energibesparingen är så pass låg att det inte är proportionellt i förhållande till åtgärderna som skulle krävas. Du behöver heller inte installera IMD för värme om det finns andra konkreta planer på energieffektiviserande åtgärder som skulle innebära lägre primärenergital är gränsvärdena.
Kritik från flera håll
De nya reglerna väcker känslor – Enligt Fastighetsägarnas chef för utveckling och hållbarhet, Rikard Silverfur, har Allmännyttan redan visat individuell mätning i lägenheter inte skulle bidra till någon väsentlig minskning av energianvändning, då detta i regel redan kontrolleras centralt i hus och ingår i hyra. Fastighetsägare har alltså redan incitament för att utföra energibesparande åtgärder och hålla inomhustemperaturen på en god nivå. I Finland har man redan lyckats visa att IMD för värme inte är kostnadseffektivt och därför inte tvingats inför liknande lagar.
Långsiktigt positiva effekter
Mycket av det som skrivs om IMD just nu har en negativ klang, vilket är full förståeligt. Införandet kommer att innebära merjobb och ökade kostnader för många fastighetsägare i Sverige, samtidigt som de kortsiktiga fördelarna med IMD kan diskuteras.
Det kan dock finnas en mer långsiktig positiv effekt som kan komma från införandet av de nya reglerna eftersom fastighetsägare kommer att skaffa mer data om sina hyresgäster. Mer data kommer i framtiden vara en stark fördel för fastighetsägare. Redan nu ser vi inom flera branschen att data används för att erbjuda nya tjänster och effektivisera. Om det som mäts inom IMD kan hjälpa till att minska kostnader inom förvaltningen eller skapa nya tjänster åt hyresgäster så kan det förändra investeringskalkylen för IMD i fastigheter.
Mer data kan även öppna upp för bättre insyn i ett fastighetsbestånd och i det långa loppet kan denna kunskap användas till energieffektivisering. Detta kan vara svårt att ta med i kalkylen när det nu ställs mer krav på IMD men det är viktigt att ha med i tankarna och att redan nu planera för hur datan bör användas på ett integritetssäkert sätt för att förbättra för hyresgäster och effektivisera för fastighetsägare.
Har du några frågor om IMD, energidata eller undermätning generellt? Prata med en av våra produktexperter eller slå oss en signal på 031-3886767!
