Nya beslut i EU driver på hållbarhet i fastighetsbranschen | Metry

3 min lästid

Nya beslut i EU driver på hållbarhet i fastighetsbranschen

Del 1/3: EU:s gröna giv och den gröna taxonomin som hör till är startskottet för en grön omställning.
Europeiska centralbanken

Om du jobbar med hållbarhetsarbete så kan du knappast ha missat varken den gröna given eller den gröna taxonomin som EU arbetar med. Stora förändringar är det som krävs för att nå miljömål, men visst kan man få växtvärk på vägen. Vi försöker reda ut vad EU:s nya satsningar innebär i en serie på tre bloggposter, med massa begrepp som börjar med “grön”.

EU:s gröna giv

Att möjliggöra ekonomisk tillväxt utan att leva över jordens resurstillgångar är en av framtidens stora utmaningar. Det gångna året lärde oss mycket, inte minst hur hårt vi måste dra åt livremmen för att minska våra utsläpp. I EU har denna fråga varit på tapeten sedan december 2019, när den gröna given introducerades. Den gröna given är EU:s tillväxtstrategi för att ställa om till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där

  • det inte finns några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050
  • ekonomisk tillväxt har frikopplats från resursförbrukning
  • inga människor eller platser lämnas utanför

Given ska fungera som en färdplan för hållbar ekonomi i EU, där miljöutmaningarna omvandlas till möjligheter – och skapar en omställning som är rättvis för alla. Ett steg i ledet mot rättvis omställning är den nya, gröna taxonomin; klassificeringssystemet som ska göra det enklare att jämföra investeringar.

Den nya, gröna taxonomin

Den nya taxonomin gick i december 2020 in under slutförhandling i EU. Tanken är att den ska göra det enklare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar och skapa gemensamma riktlinjer för vilka investeringar som ska få kallas “gröna”. EU-kommissionen har fastställt sex målsättningar där en investering antingen är, eller inte är, miljömässigt hållbar. I målsättningarna ingår bland annat “begränsning av klimatförändringar” och “anpassning till klimatförändringar”.

Taxonomin anses av experter vara den bästa chansen vi har för att lösa klimatkrisen. Med den får vi ett verktyg som hjälper marknaden att sätta trösklar och jobba efter nyckeltal för ekonomiska aktiviteter. Man ska alltså enklare kunna översätta vad man som enskilt bolag behöver prestera för att dra sitt strå till den gröna stacken. Dessutom kommer den stora omställningen att kräva investeringar, så mycket som 260 miljarder euro per år, uppskattar EU. Om dessa ska kunna fördelas på ett sätt som ger det önskade slutresultatet så behöver vi veta vilka investeringar som är hållbara.

I fastighetsbranschen finns redan en uppsjö märkningar och certifieringar, och det finns en lång tradition med olika standards för gröna byggnader, men ingen av dem relaterar till klimatmålen i Parisavtalet. Den gröna taxonomin erbjuder istället enhetliga tröskelvärden som tydligare kan kopplas till Parisavtalet. Gröna certifikat är alltid något positivt som skapar mervärde för innehavaren, men nu får vi också ett verktyg för att räkna på kostnaden för klimatet – sen är det upp till marknaden att välja.

Krav på hållbarhetsrapportering

En del av taxonomin är kravet på hållbarhetsinformation, ett lagkrav som bland annat innebär att större företag som omfattas av EU:s minimikrav för direktivet för hållbarhetsrapportering ska ange hur stor del av deras verksamhet som är förenlig med taxonomin. EU:s direktiv ställer krav på företag med minst 500 anställda hållbarhetsredovisa, medan Sverige har gått längre och satt gränsen vid 250 anställda. I den svenska fastighetssektorn är det ganska få bolag som är så stora att de omfattas av lagkravet, men förhoppningen är att de nya kravet ändå ska ge ringar på vattnet. Dels kommer mindre företag, vars värdepapper ingår i de aktie- och obligationsfonder som omfattas av lagkravet, att påverkas. Och dels sätter det en standard för hållbarhetsredovisning som även mindre företag förväntas upprätthålla om de väljer att hållbarhetsredovisa.

Taxonomin tvingar på så vis hela näringslivet att lägga korten på bordet i klimatfrågan; företag måste inte vara gröna, men det måste vara transparenta med vad de är. Och än har vi bara sett början. Vi är på väg mot en ny marknad, och för att fastighetsägare ska kunna fortsätta bygga sina varumärken och fortsätta tjäna pengar behöver de anpassa sig efter de nya kraven – för marknadens intresse går i samma riktning.

Taxonomin kommer att driva på hållbarhetsarbetet

Krav på hållbarhetsrapportering och hållbarhetsredovisning kan kännas som en tidskrävande, administrativ plåga. Men det för också med sig möjligheter, och om det görs på rätt sätt kan det skapa stora värden för bolaget. Det blir ytterligare ett kvitto på företagets hållbarhet och framtidsvisioner som både kan attrahera hyresgäster och investerare.

En spårbar och strukturerad process för insamling, hantering och rapportering av hållbarhetsdata är en nödvändig del av ett transparent, trovärdigt och framtidssäkrat hållbarhetsarbete. Att till exempel kunna redovisa sin energianvändning och hur mycket man som företag lyckats energieffektivisera det gångna året kan komma att bli avgörande för både investerares och hyresgästers förtroende.

Vill du få bättre koll på er energianvändning? Prata med oss!

Detta är bara början

Oavsett om taxonomi-hållbarhetsrapporteringen blir lagkrav för mindre bolag i framtiden eller inte, så är det hög tid att börja jobba med transparens och ordentlig uppföljning redan nu. För det finns stora ekonomiska fördelar för de bolag som gör rätt för sig. Den nya taxonomin kommer att bli avgörande för investeringsbeslut i framtiden, och det kommer vi att berätta mer om i vår nästa bloggpost.

Följ oss på LinkedIn eller prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få koll på nya blogguppdateringar!

Läs mer om taxonomin och följ beslutsprocessen på Europakommissionens hemsida.

Maja Christenson · Jan 19, 2021

Du kanske också gillar...

Förnybar energi, grön taxonomi, Paris-nostalgi och global pandemi
Nya svenska regler för individuell mätning och debitering
Framtidens fastighetsförvaltning ställer krav på digitaliserad energistatistik