Digital energidata för framtidens energideklarationer
En energideklaration gäller i tio år, men bankernas kontroller följer inte samma cykel.
I december blev gränsvärdena för vad som får klassas som hållbara byggnader färdiga, och vi har nu svart på vitt vilka byggnader som ryms inom ramen för EU:s taxonomi. Med ökade krav från banker och investerare blir det viktigare att följa upp och rapportera sina byggnaders energiprestanda kontinuerligt – och då duger inte längre en energideklaration var tionde år.
Energideklarationens evolution
I september 2007 upprättades den första svenska energideklarationen, till följd av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Kravet infördes framför allt för att främja energibesparande åtgärder, men också för att köpare, ägare och hyresgäster skulle kunna jämföra olika fastigheter. Nu, dryga 14 år senare, utgår EU:s gröna taxonomi från energideklarationerna för att göra det ännu enklare att jämföra vilka byggnader som är hållbara.
Enligt taxonomin omfattas byggnader som har minst energiklass A i energideklarationen, eller som tillhör de 15% bästa ur ett energiprestandaperspektiv. Med dessa siffror att benchmarka mot blir det enklare för både fastighetsägare och banker att avgöra huruvida en byggnad uppfyller taxonomins kriterier och kraven för gröna lån och hållbara investeringar. Och det behövs, för marknadens intresse är tydligt: energieffektiva byggnader är trygga investeringar för framtiden.
Energideklarationens syfte har alltså blivit mer aktuellt än någonsin, och informationen som finns i den är värdefull för flera intressenter.
Bankernas nya förväntansbild
Det är inte bara för taxonomienliga gröna lån som primärenergital och energiklass är avgörande; banker och investerare tittar nu i allt större utsträckning på energiprestanda för alla typer av lån. Fler och fler banker väljer att koppla sin ränta till att en byggnad har en viss energiklass i sin energideklaration, och trenden går därför mot löpande energiuppföljning även från bankernas håll.
En energideklaration gäller som bekant i tio år, men bankernas kontroller följer inte samma cykel. Precis som att de inte skulle acceptera en 10 år gammal kreditupplysning skulle de inte acceptera en 10 år gammal energideklaration. Det är mer troligt att bankerna kommer att vilja följa upp primärenergital och energiprestanda på årsbasis, eller kanske till och med på månadsbasis, för att kunna omförhandla räntor och se till att ni uppfyller era lånevillkor. Och då är det hög tid att se över hur processerna för att ta fram dessa siffror ser ut.
En energideklaration kostar både tid och pengar
För att kunna räkna ut dina byggnaders energiprestanda behöver du ha mängder med data på plats. Du behöver veta vilka abonnemang som tillhör vilken fastighet, vilka undermätare som avser verksamhetsel, och vad som ska räknas bort för att få fram fastighetselen.
En energideklaration görs alltid av en certifierad energiexpert (och de tar såklart betalt för jobbet det innebär), men bankerna behöver inte nödvändigtvis en formellt upprättad energideklaration varje månad – däremot vill de ha samma data som en energideklaration ska innehålla, och ni måste vara säkra på att den stämmer.
Rapporterad data måste kunna spåras, bevisas och försvaras, för ju mer pengar och hållbarhet länkas samman, desto högre krav kommer att ställas på datan som ligger till grund för bankens beslut. Vem rapporterade in datan? När gjordes det? Vilken tid avser värdena? Och, inte minst, stämmer dem?
De goda nyheterna är att ni inte behöver ta in en konsult för att göra detta jobb för varje byggnad, varje månad, för det går att automatisera processen – och då kommer dessutom kvalitetssäkringen på köpet.
Digitalisera er energidata
När ni väl har mappat upp vilka mätare som avser vad så kan ni återanvända den strukturen, och automatisera arbetet. Då blir det inte längre en börda att rapportera primärenergital till banker på månadsbasis. Och den här typen av struktur kan du skapa i Metry!
Genom att samla in er data med Metry får ni dessutom automatisk kvalitetssäkring av datan. Om bankerna ifrågasätter datan ni rapporterar in så har ni spårbarhet kring hur, när och var datan hämtades från, istället för att behöva fråga energikonsulten om sånt som mycket väl kan glömmas bort efter ett par uppdrag.
Vill du veta mer om hur du kan samla in, strukturera och kvalitetssäkra din data med Metry? Prata med någon av våra produktexperter!
