Gröna lån – en chans att förbereda för framtidens finansiering

Det har skett en kraftig ökning av grön utlåning under de senaste åren, och det är ingen överraskning att den största andelen lånats ut till fastighetssektorn. Med hjälp av EU:s nya, gröna taxonomi ska det nu bli enklare för banker att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. Hållbarhet kommer alltså att hamna i centrum på finansmarknaden – och skapa nya vinnare och förlorare.

Gröna lån och obligationer

Grönt är medvetna konsumenters trendfärg, så det är inte konstigt att efterfrågan på hållbara placeringsalternativ har ökat explosionsartat bland både sparare och investerare. I Sverige finns det flera banker och organisationer som redan delar ut gröna lån och obligationer för att fastighetsägare ska kunna investera i miljö- och klimatsatsningar. SEB, Nordea och Handelsbanken är bara några av de som erbjuder gröna lån som kan användas för energieffektivisering i flerbostadshus. De har alla sina egna kriterier som behöver uppfyllas för att beviljas ett lån, och oftast ställer de också krav på att låntagaren kontinuerligt ska rapportera om projektet.

Om man väljer att finansiera sina investeringar med gröna lån kommer pengarna från placerare som vill att deras pengar ska göra skillnad för miljön. Något som både är bra för varumärket, och också billigare än “vanliga” lån eftersom bankerna ofta erbjuder härliga ränterabatter. Detta är bankernas sätt att bidra till en mer hållbar finansmarknad. Genom att tillhandahålla gröna lån skapas ytterligare incitament för företag att bidra till klimatmålen och, inte minst, ett sätt att finansiera omställningen.

Företag måste inte vara gröna, men de måste vara transparenta

Marknaden är på väg att ta en ny vändning. Fler och fler aktörer vill vara med och finansiera gröna projekt – från EU-kommissionen till lokala politiker, från stora investerare till småsparare. Kapitalförvaltare vill såklart leverera det som kunderna vill ha, men har tidigare stött på problem eftersom det saknats en definition av vad som är en “grön” investering. Med den nya EU-taxonomin ska investerare kunna jämföra på ett helt nytt sätt, som jämförelsepriser i matbutiken. Taxonomin ersätter på så sätt de tidigare använda Green Bond Principles, och marknaden får istället ett formellt ramverk att arbeta med – och du kommer inte att kunna få ett grönt lån utan att kunna koppla investeringen till taxonomin.

Genom taxonomin är förhoppningen att fler investerare ska få upp ögonen för svenska företag som ligger långt fram i omställningen till en mer hållbar ekonomi, och att flertalet svenska fastighetsägare ska gynnas av detta. Men branschen tycker annorlunda.

Höga energikriterier kan få bakslag

Taxonomin är innebär inte guld och gröna städer, menar företrädare för banksektorn och fastighetsbranschen. I en skrivelse till regeringen skriver företrädarna att taxonomiförordningen riskerar att omkullkasta svensk marknad för gröna fastighetslån och obligationer på grund av de höga energikriterierna som ingår i förslaget.

I förslaget från EU-kommissionen föreslås till exempel att kriterium för byggnader som byggts före den 31 december 2020 ska sättas till klass A enligt energideklarationer för att uppnå målet om begränsning av utsläpp. Problemet med att använda sig av energiklasserna för dessa krav är att de definieras och tas fram på olika sätt inom olika delar av EU – något som går emot idén med en EU-gemensam taxonomi.

I vissa europeiska länder motsvarar Klass A ungefär 15% av befintliga byggnader, men i Sverige kan klass A utgöra så lite som 1–2% av byggnadsbeståndet. Så bara en mycket liten del av den svenska fastighetsmarknaden skulle bedömas som grön enligt taxonomin, vilket skulle göra det svårare för fastighetsägare att beviljas just den gröna finansieringen som taxonomin var avsedd att förenkla – vilket i sin tur leder till färre hållbara investeringar.

Kriterierna ställer dessutom högre krav på redan gjorda investeringar än vad som föreslås ställas på nybyggnation eller större renoveringar. Kraven som ställs på befintliga byggnader är så höga att det i värsta fall kan skapa incitament att riva byggnader som inte når upp till klass A, och istället bygga nya.

Energieffektivisering är ett måste

Men oavsett hur det blir med taxonomins energikrav så är en sak säker; energieffektivisering är ett måste för ett grönt lån. De svenska banker som delar ut gröna lån och obligationer har redan satt krav på hur mycket bättre energianvändning som krävs för att lånevillkoren ska uppfyllas.

Handelsbanken ställer krav på 15% lägre energiförbrukning än vad som krävs enligt Boverkets byggregler, eller minst 30% lägre energiförbrukning för renoverade byggnader. De följer löpande upp de projekt som finansierats, och låntagaren måste bland annat rapportera byggnadens energi- och vattenförbrukning samt fördelning mellan olika energislag.

SEB och Nordea kräver minst 25 procent bättre energieffektivitet vad som krävs enligt Boverkets byggregler för nya byggnader.

SBAB kräver att fastigheten är certifierad, har energiklass A-B eller har genomfört väsentliga energiförbättringar för att den ska kunna kvalificeras för en grön obligation som SBAB kan emittera.

Kommuninvest, ett kommunalägt kreditmarknadsbolag, kräver även de att nya byggnader ska ha 15% mindre energianvändning än Boverkets byggregler för flerfamiljshus och 20% mindre för lokaler. För befintliga byggnader ska renovering och energieffektiviseringsåtgärder leda till 30% minskad förbrukning.

Fyll i formuläret för att läsa om olika sätt att energieffektivisera en byggnad

En chans att förbereda för framtidens finansiering

Att matcha klassificeringen kan för många verksamheter bli skillnaden mellan att få investeringar eller att bli utan. EU har satt som mål att alla byggnader i Europa till år 2050 ska vara nära-noll-energi-byggnader. För att befintligt byggnadsbestånd ska kunna leva upp till de förväntningarna krävs energieffektiva lösningar. Det bankerna gör idag är att skapa förutsättningar för fastighetsägare att ställa om och förbereda sig för den framtid som kommer. Fastighetsägare behöver redan nu utveckla och kvalitetssäkra sin hållbarhetsdata så att banker och investerare kan göra en trygg bolagsvärdering. För även om kraven på energieffektivisering idag främst handlar om att uppfylla kraven för ett grönt och skönt lån så går vi kanske mot en framtid där det kommer att vara ett krav för alla typer av finansiering… Mer om det i nästa bloggpost.

Saknar du data för att kunna energieffektivisera? Hör av dig till oss på Metry!