Rådande energikris, skenande elpris och hållbarhetsrapportering på nytt vis
Vi tittar tillbaka på några av händelserna och besluten som präglat energi- och hållbarhetsåret 2022.
Det var länge sedan det var så spännande att jobba med energi. Alla ni Energistrateger, Elingenjörer och Drifttekniker som jobbar med att följa och optimera fastigheters energianvändning har säkerligen fått stått i centrum, på samma sätt som vårdpersonal gjorde under covid, och varje villaägare och företagsledare har bett om att bli betryggad av er kunskap. Ja, sällan har det varit så hett att sitta på kunskap om energi. För ni som vet hur man sparar energi är hjältarna, och ni behövs i dessa tider.
Året 2022 har präglats av krig, inflation och inte minst energikris. Vi tittar närmare på året som gått.
Energikris och skenande elpriser
Kriget i Ukraina och de strypta gasleveranserna från Ryssland har drivit upp elpriserna och väckt liv i energifrågan. Vissa menar att kriget har inneburit ett uppsving för energiomställningen, och förslag som ökad kärnkraft och utbyggd förnybar energi har haglat tätt. Men trots politiska löften om högkostnadsskydd och pristak kvarstår faktum; det snabbaste sättet att både sänka priserna och minska risken för effektbrist är att minska energianvändningen.
…och att minska sin energianvändning är faktiskt ingen omöjlig uppgift (vi har kunder som mer än halverat sin energiförbrukning).
Energibolag ville riva upp fasta elavtal
I september rapporterade SR Ekot att flera elbolag undersökte huruvida det gick att riva upp befintliga bundna avtal med hänvisning till force majeure. Elbolagen menade att kriget i Ukraina är en oförutsedd händelse som skulle ge rätt att häva befintliga avtal, eftersom de höga elpriserna skulle leda till en förlustaffär för elbolagen att leverera el till kunder med långa avtal till låga priser. Men konsumentverket sa nej – för så länge det faktiskt går att leverera el ska ingångna elavtal höjas. Snopet för elbolagen, men tryggt för konsumenterna.
Energibesparingen syns i (delar av) landet
…men kanske hade brutna elavtal snabbat på energibesparande åtgärder? Det kan man i alla fall fråga sig efter att ha tittat på hur mycket energi företag och hushåll har sparat i respektive elområde de senaste månaderna.
I elområde 4, där elen som bekant är dyr, har det skett en normalårskorrigerad minskning på 11,5% mätt oktober 2021 till oktober 2022, och i elområde 3 har man minskat användningen med 7,6%. Längst norrut, i billiga elområde 1, har energianvändningen däremot ökat med 7,6%. Det är nästan omöjligt att inte se ett samband mellan höga energipriser och incitament att göra energibesparingar.
Men den minskade förbrukningen i södra Sverige ska vi i alla fall vara tacksamma för, för om den håller i sig minskar risken för effektbortkoppling i vinter – samtidigt som elpriserna kan sjunka.
Klimatmålen skärps
I november i år enades EU-parlamentets och ministerrådets förhandlare om att höja det obligatoriska målet för minskning av växthusgaser 2030 på EU-nivå. Nu är ambitionen att minska 40 procent jämfört med 2005 års nivåer, och varje medlemsland ska minska sina utsläpp mellan 10 och 50 procent. Sverige ska vara ett av de länder som minskar med 50 procent – en skärpning med hela 25 procent från tidigare målsättning.
Utsläppsminskningarna ska gälla bland annat vägtransporter, jordbruk och avfallshantering, och självklart även uppvärmning av byggnader. Globalt står energianvändning för 75% av de totala koldioxidutsläppen, så varje sparad kilowattimme bidrar till minskade utsläpp – och med rätt data på plats kan vi som bekant spara mängder med energi i byggnader.
Fyll i formuläret för att läsa om olika sätt att energieffektivisera en byggnad
CSRD klubbas igenom formellt – men datainsamlingen blir en börda
I slutet av november tillkännagav EU-rådet sitt slutgiltiga godkännande av Corporate Sustainability Reporting-direktivet (CSRD), vilket markerar det sista stora steget i översynen och expansionen av företags hållbarhetsrapportering i EU.
Reglerna börjar att gälla från början av 2024, men redan nu skyndar sig företag att anpassa sig – för det kommer att innebära en stor arbetsbörda för många. Under tiden som kommissionen höll öppet för respons kom ett gäng frågor och synpunkter in, framförallt kring tiden och kostnaden som själva datainsamlingen skulle innebära. (Inte så konstigt, att kvalitativ datainsamling är en komplicerad process känner vi på Metry mer än väl till)
De slutgiltiga datapunkterna företag ska rapportera kring ligger fortfarande som utkast, men det står klart att det kommer att omfatta 12 standarder, indelade i fyra kategorier, med över 100 nyckeltal. ESRS E1 “Climate change” inkluderar rapportering om energianvändning, energiintensitet och energirelaterade växthusgasutsläpp.
Ett bra nyårslöfte kanske är att spara sig tid i den energirelaterade datainsamlingen genom att låta Metry ta hand om den biten?
Vad har hänt på Metry?
Det senaste året har för världen inneburit helt andra utmaningar än de två föregående pandemi-åren. Men ljusglimten i mörkret är nog ändå att energifrågan har fått det uppsving den förtjänar – och det har märkts för Metrys del!
Under 2022 har vi bland annat…
- Fått en ny investerare i form av SEB
- Stärkt vår ledningsgrupp med en ny CCO och CPO
- Utökat vår datainsamling i Norden och Europa
- Välkomnat flertalet nya kunder och partners
- Träffat kunder och partners på mässor efter två års pandemi-paus
- Vuxit med ett helt gäng nya grymma kollegor
Nu lämnar vi snart 2022 efter oss, mer taggade än någonsin för nästkommande år! Glöm inte att prenumerera på vårt nyhetsbrev eller följa oss på LinkedIn för att få uppdateringar om produktnyheter, spaningar i branschen och kunskap om energi- och datafrågor.
Gott nytt år från hela teamet på Metry!
