Så kan fastighetsbranschen rädda klimatet

Metry grundades ur tron på att data kan spara energi, minska koldioxidutsläpp och rädda planeten. Det finns, och har länge funnits, en hel uppsjö bra teknik som sparar energi. Men det som verkligen behövs för att spara energi är handling – det är dags att använda alla bra system och fatta beslut grundade på bra data.

Branschen behöver inte vänta på ny teknik

Verktygen som behövs finns redan idag. Vi menar inte att ny teknik inte gör någon skillnad, det vi menar att vi inte behöver vänta på att den ska uppfinnas. EU uppskattar att vi kan minska energianvändningen med 30-80% med den teknik som redan existerar idag. Klassiska energibesparingsknep som tilläggsisolering, nya fönster eller lågenergilampor räcker alltså lång väg.

Det som hindrar fastighetsbolag att utnyttja de möjligheter som redan finns är inte bristen på teknik, utan bristen på insyn i beståndet.

Men tänk om alla fastighetsägare hade full koll på hur energin används i deras byggnader? Om varje satsning på energieffektivisering kunde planeras med data som grund, och om effekten av varje investering som gjordes kunde följas ner i detalj. Hur skulle fastighetsbranschen se ut då? Vi spolar fram tio år i tiden, och spekulerar.

Den smarta staden 2032

Det har varit ett turbulent årtionde för EU; global pandemi, krig på Europeisk mark, flertalet naturkatastrofer och finanskrisen 2025. Trots detta ser framtiden ljus ut – EU har överträffat sina mål om 55% minskning av koldioxid och släpper nu ut 67% mindre växthusgaser än 1990.

I europeiska städer består en fjärdedel av alla bostäder och kontor av energipositiva byggnader som producerar mer energi än vad de själva använder.

Ytterligare en fjärdedel av det europeiska beståndet består av så kallade net zero-buildings – byggnader som fortfarande behöver energi från nätet, men som med hjälp av egenproduktion och batterilagring kan styra sina behov för att matcha tillgången på förnybar energi från solceller och vind- och vattenkraftverk.

Tack vare att hälften av alla byggnader nu har reducerat sina utsläpp till noll har fastighetsbranschen bidragit till 20% av EUs totala CO2-besparingar sedan 2022.

Hur kom vi hit?

Bortskämda byggnader blev strandade tillgångar

Experter menar att EU’s gröna taxonomi och de ökade kraven på ESG-rapportering, tillsammans med förbud på gas och kol, har varit de viktigaste insatserna för att överträffa målen. Det satte också fart på de aktiviteter som krävdes för att återhämta världsekonomin efter finanskrisen 2025.

I början av 2020 var 97% av alla byggnader i EU så kallade “bortskämda byggnader” – byggnader som använde energi närhelst de behövde, utan att ta hänsyn till energitillgången i nätet. Bara en handfull av fastighetsbolagen fokuserade på att utveckla energipositiva eller netto-noll-byggnader. Vid denna tid var energipriserna låga, och det fanns inget enkelt sätt för finansmarknaden att följa byggnaders primärenergital eller CO2-utsläpp. Incitamenten för att energieffektivisera var helt enkelt inte tillräckligt starka för att skapa verklig förändring. Men detta skulle snabbt förändras.

Under 2022 steg energipriserna drastiskt. Det blev svårare och svårare att finansiera driften av bortskämda byggnader, och intresset ökade istället för gröna byggnader. Fastighetsbolag i framkant som redan minskat sin energianvändning såg ett ökat intresse från både hyresgäster och investerare.

Ett par år senare, när EU’s gröna taxonomi hade gjort ESG-data för byggnader mer tillgänglig, var bankerna snabba med att inkludera dessa siffror i sina riskmodeller. I september 2025 gick den första stora fastighetsfonden i konkurs efter att ha misslyckats med att få tillräcklig finansiering av sin portfölj av bortskämda byggnader. Bankerna ville helt enkelt inte ta risken.

Den stora, gröna, omställningen

Detta blev startskottet för den stora omställningen i fastighetsbranschen. Fler och fler byggnader blev strandade tillgångar och blödde pengar från deras ägare, som med tiden blev bankrutta. På den europeiska finansmarknaden började investerare och analytiker följa marknadens ESG-data i realtid, och det tog inte lång tid förrän dagliga energivärden redovisades på börsen sida vid sida om finansiell data.

Fastighetsägare tvingades på så sätt se över sitt bestånd, och de bortskämda byggnader som hade potential att energieffektiviseras prioriterades högt. Slitna gamla miljonprogramshus kunde till exempel snabbt omvandlas till energipositiva hus med hjälp av nya isolerande fasader och fönster, och solpaneler på taken. Både fastighetsbolagen som ägde byggnaderna, och de privatpersoner och företag som hyrde dem, såg drastiska minskningar i energikostnaderna.

Investeringar som dessa var krafttaget som behövdes för att vända den ekonomiska svackan och 2026 var det ekonomiska läget bättre än någonsin. Fler och fler byggnader renoverades, och på bara ett par år hade över 2 miljoner befintliga byggnader i Europa minskat sina årliga utsläpp med 80%.

Flera byggnader hade nu ett tillräckligt stort överskott av energi att majoriteten av all laddning av bilar kom att ske inuti eller i anslutning till en energipositiv byggnad. Fastighetsbranschen tog på så sätt över infrastrukturen av laddstationer, och de sista bensinstationerna gick i graven.

Alla renoveringar som fastighetsbranschen gjorde kunde planeras, budgeteras och följas upp med hjälp av tillförlitlig energidata.

Alla investeringar och ESG-analyser som finansmarknaden gjorde grundades på tillförlitlig energidata.

Det är vårt mål på Metry. Och redan idag finns verktygen för att uppnå det.

Det är dags för fastighetsbranschen att agera

Vi tror att vi med hjälp av tillförlitlig energidata kan ge både fastighetsbolag och investerare det underlag de behöver för att fördela sina resurser på bästa sätt. Det behöver inte ta 10 år för denna framtidsspaning att bli sann.

Exemplet med renoverade miljonprojektshus har redan hänt (det är ett hus i Utrecht som är en del av projektet Iris där Metry medverkar). De nya fasaderna som huset fått monterades på ett par dagar, och redan nu pågår liknande renoveringar i miljonprogrammens bostadsområden i Frankrike, Tyskland, Italien, Storbritannien och USA. Och bland våra kunder finns flera andra goda exempel på hur man kan minska energianvändningen – som Vasakronan som med hjälp av tekniska förbättringsåtgärder, bättre styrsystem och intern kunskapsutveckling har mer än halverat sin energianvändning.

Vi behöver alltså inte vänta på att ny teknik ska uppfinnas för att förändring ska ske.

Vi behöver bara tillräckligt med data, och tillräckligt med incitament för att fatta verkliga beslut.

Ni har drivet, vi har datan. Tillsammans kan vi göra skillnad.
Boka en tid med någon av våra produktexperter så berättar vi mer!