Normalårskorrigering av energiförbrukning allt viktigare

I Sveriges klimatmål framgår att den svenska energianvändningen ska vara 50% mer effektiv år 2030 jämfört med år 2005 – så hur vet vi om ett fastighetsbestånd har blivit mer energieffektivt? Fluktuationer i klimatet kan göra att det är svårt att säga om ett fastighetsbestånd har blivit mer energieffektivt eller inte. Därför används normalårskorrigering flitigt av fastighetsägare och fastighetsförvaltare som tar sitt energiarbete på allvar.

Vad är normalårskorrigering?

Normalårskorrigering, även kallat vädernormalisering, innebär att konsumtionsvärden räknas om för att ta hänsyn till förändringar i temperatur och utomhusklimat. En sådan omräkning gör att det går att jämföra värden mellan år, utan att avvikande väderförhållanden ställer till det i beräkningarna.

Data för att kunna utföra normalårskorrigering tas från väderstationer. På Metry har vi valt att integrera värden från SMHI som har väderstationer spridda över hela Sverige.

Vad används normalårskorrigering till?

Uppvärmning av byggnader står för en stor del av energianvändningen. Att veta en fastighets verkliga energibehov bidrar inte bara till att hålla koll på fastighetens energiförbrukning, utan även till att hålla en god ekonomi, funktionalitet och komfort. Normalårskorrigerade värden används för att jämföra energiförbrukning mellan år, utan att data smutsas ner av avvikande och ovanligt varma eller kalla perioder. Efter en varm vinter som denna är värdet av normalårskorrigerad energiförbrukning extra tydligt, då mängden fjärrvärme och energi som gått till uppvärmning troligtvis legat på en betydligt lägre nivå jämfört med ett år med en normalkall vinter.

Att normalårskorrigera energistatistik leder inte till några exakta svar, men är nödvändigt för att kunna förvalta en byggnad på bästa sätt och följa byggnadens energianvändning.

Normalårskorrigering av både värme och kyla

För uppvärmning är det nuförtiden självklart att korrigera energistatistik efter vädret och på så sätt möjliggöra väderneutraliserade jämförelser mellan olika perioder. Att visualisera vädrets påverkan på kylbehovet har inte varit lika vanligt, men är nu möjligt och kanske kommer det att bli allt vanligare i och med framtida klimatförändringar.

Hur beräknas normalårskorrigerad förbrukning?

Det finns olika sätt att normalårskorrigera, beroende på vilket behov som finns i byggnaden och vad ni vill mäta.

Graddagskorrigering

Graddagskorrigering utgår från att en byggnads värmesystem ska värma upp byggnaden till +17° C. Resten av energibehovet antas sedan komma från solinstrålning eller personer och elektrisk utrustning som finns i byggnaden.

Energiindex

Energiindex beräknas utefter så kallade typhus som representerar byggnadens energitekniska egenskaper, geografiskt läge och hur byggnaden används. Värdena för energiindex står i proportion mot aktuell samt normal värmeförbrukning. Kvoten (i procent) mellan aktuell och normal värmeförbrukning visar om behovet av värme är högre eller lägre än normalt.

Kylindex

Kylindex beräknas liksom energiindex på typhus, men visar behovet av kyla.

Läs mer om beräkning på SMHI:s hemsida.

Normalårskorrigering av mätvärden i Metry

När du använder Metry för att samla in mätvärden från ditt fastighetsbestånd kan du normalårskorrigera förbrukning av värme och kyla. Om din systemleverantör ännu inte har en integration som hämtar normalårskorrigerad förbrukning från Metry, kan du kontakta systemleverantören och nämna att du är intresserad av att hämta normalårskorrigerad förbrukning från Metry.

Mer på ämnet…

Normalårskorrigerad data är bra för att hålla statistiken så jämförbar som möjligt. Men i praktiken kan fluktuationer i klimatet ändå få energianvändningen att skena. En effekt av detta är höga effekttoppar – något som snabbt kan få kostnaderna att klättra. Vill du veta mer om just effekttoppar? Spana in inspelningen av vårt webinar ”Minska dyra effekttoppar” där vi, tillsammans med Momentum och våra kunder Riksbyggen och MKB Fastigheter, delar med oss av våra bästa tips för att få koll på effekten.

Se webinaret här