CO2 benchmark för fastigheter

Den senaste IPCC-rapporten har satt fart på politiker, branschorganisationer och privatpersoner. Beskedet är tydligt: vi måste ställa om och minska utsläppen nu. Och det går! Vi har kunder som är 10 gånger bättre än världssnittet.

Fastighetsbranschen bär ett stort klimatansvar

Under 2019 användes totalt 77 TWh energi för uppvärmning och varmvatten till fastigheter. Det är tydligt att fastighetsbranschen bär ett stort klimatansvar, och har stora möjligheter att göra skillnad. Men för att kunna göra skillnad måste ni först veta vad era fastigheters faktiska påverkan är (vilket kan vara svårt i sig).

Det finns idag inga tydliga siffror på hur det faktiskt ser ut i Sverige och världen, men vi har försökt leta fram siffror över hur mycket CO2 som släpps ut i fastighetsdrift per kvadratmeter och år, för det behövs ett CO2-benchmark för att kunna prata förbättring på större skala.

Potentialen att minska CO2-utsläppen är enorm

Om man letar fram siffror på CO2-utsläpp i byggnadsdrift i världen får vi fram siffran 10GtCO2 för 2020, delat på antal uppvärmda kvadratmeter i världen landar det på ett världssnitt om 61 kg CO2/kvm per år. En rapport från University of Michigan visade att det amerikanska snittet låg på 47 kg CO2e/kvm. Sveriges snitt är svårare att räkna ut. Under 2019 landade utsläppen från produktion av el och fjärrvärme på 4568 tusen ton, delat på antalet uppvärmda kvadratmeter ger det ett snitt på 7,3 kg CO2e/kvm.

Siffror som däremot är enklare att få fram är de från våra kunder Vasakronan och Castellum, som båda är förebilder inom hållbarhetsarbete!

Vasakronan har sedan 2009 minskat energianvändningen med 61 procent och därigenom även minskat sina koldioxidutsläpp. Det är en stor mängd saker som har gjorts för att spara energi; tekniska förbättringsåtgärder, bättre styrsystem och bättre kunskaper hos medarbetarna – och där spelar energidata en viktig roll.

– Vi tror att ett av de mest effektiva sätten att få saker gjorda är att sätta utmanande mål. Men för att sätta mål behöver man mäta och för att mäta behövs data. Genom bra data och kontinuerlig uppföljning får vi svar på hur det går. Så har det varit sen vi började vårt arbete med energieffektivisering. – Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan.

Resultat:

6,8 kg CO2e/kvm/år (inköpt energi)

Castellums strategi för att minska miljöpåverkan fokuseras bland annat på att ställa om till 100% förnybar energi genom att installera solceller för egen produktion och (såklart) att reducera energianvändningen i fastigheterna. Castellum arbetar kontinuerligt med att minska energianvändningen genom driftoptimering och investeringar i energieffektiv teknik. Energianvändningen följs upp och analyseras systematiskt. De åtgärder som genomförs är prioriterade efter störst effektiviseringspotential.

Resultat:

5 kg CO2e/kvm/år (inköpt energi)

Vi måste börja tänka på CO2-återbetalningstiden

Det är såklart flera olika åtgärder som behöver göras för att minska utsläppen. Men hur snabbt en åtgärd återbetalar sig är viktigare än någonsin, för det finns en tidspress, och en budget, över hur mycket mer CO2 vi får släppa ut innan det är för sent. Att bygga en helt ny, energieffektiv och supergrön byggnad kostar betydligt mycket mer CO2 än den kommer att spara de närmsta åren. Utsläppen från konstruktionen sker idag, och energibesparingar efter konstruktionen kommer att ske först under de följande 30 till 50 åren, vilket är för sent. Vi behöver göra åtgärder som får effekt nu, och allra helst åtgärder som inte leder till nya utsläpp.

Minskad energianvändning i drift en lågt hängande frukt som återbetalar sig snabbt. “Den bästa kilowattimmen är den som inte används” brukar vår VD Magnus Hornef säga. Genom att jobba aktivt med energiuppföljning kan ni identifiera vad som behöver effektiviseras, och hur ni kan göra det här och nu – utan extra utsläpp.

Börja med att mäta

Det finns mycket som kan göras för att minska utsläpp i fastighetsbranschen och det första steget är alltid att mäta och rapportera. Bristen på tydlig data och tydliga benchmarks är ett hinder i hållbarhetsarbete. Men detta kommer att ändras i takt med att hårdare krav ställs på såväl riksnivå som EU-nivå.

Idag faller ofta de största utsläppen mellan stolarna i ESG-rapportering. Hur du kan samla in data för detta (och varför det är hög tid att göra det) kommer vi att gå igenom i vår nästa bloggpost!