Samma förbrukning, ny energiklass: Den 1 oktober byter energiprestandan måttstock

Den 1 oktober 2026 börjar Boverkets nya föreskrifter för energihushållning och energideklarationer att gälla. Primärenergitalet ersätts av ett energiprestandatal, energiklassningen görs om och nybyggnadsnivån flyttas från klass C till klass A. För befintliga byggnader betyder det att energiklassen kan bli en annan nästa gång en deklaration upprättas, även om driften ser likadan ut som året innan. Hur besvärlig den omställningen blir avgörs till stor del av hur er förbrukningsdata ligger lagrad idag.

Detta ändras den 1 oktober

Boverket har beslutat om två separata föreskrifter som båda börjar gälla den 1 oktober 2026: en om energihushållning och värmeisolering i byggnader, och ändringar i reglerna om energideklarationer. De riktar sig till olika grupper och har olika övergångstider.

För energideklarationer finns inga generella övergångsbestämmelser. Varje ny deklaration som upprättas från och med den 1 oktober ska följa det nya regelverket direkt. Föreskrifterna om energihushållning och värmeisolering, som främst rör nybyggnad och ändring av byggnader, har en övergångstid på ett år fram till den 30 september 2027.

Det här ändras i själva måttet:

• Primärenergitalet ersätts av ett energiprestandatal, Etal.
• En ny energiklass A0 införs för nollutsläppsbyggnader, och nybyggnadsnivån motsvaras av klass A i stället för dagens C.
• Kravnivåerna justeras geografiskt, i stället för att justeringen görs i själva talet.
• Ett nytt krav på specifik eleffektanvändning tillkommer.
• Viktningsfaktorerna per energibärare ligger kvar. El viktas fortsatt 1,8 och fjärrvärme 0,7.

Redan giltiga energideklarationer påverkas inte. En deklaration gäller i tio år från registreringen hos Boverket, och de nya reglerna slår till först nästa gång en deklaration faktiskt krävs: vid försäljning, vid uthyrning av en hel byggnad, vid nybyggnad, vid större ombyggnad, eller när den nuvarande löper ut. 

Klassen kan flytta sig utan att byggnaden gör det

Eftersom både skalan och beräkningsmodellen ändras samtidigt kan en befintlig byggnad hamna i en annan energiklass när nästa deklaration upprättas, trots att den faktiska energianvändningen är oförändrad.

Det är värt att förbereda internt. Om en byggnad som legat i klass C redovisas som klass E i nästa deklaration kommer frågan från ledning, styrelse eller bank att handla om vad som hänt med byggnaden, långt innan någon tänker på att regelverket har bytts ut. Att kunna visa den uppmätta förbrukningen över tid, oberoende av vilken beräkningsmodell som gällde när, gör den frågan enkel att svara på.

När definitionerna ändras behöver mätdatan gå att räkna om

Det mest krävande i omställningen är att flera grundläggande definitioner ändras samtidigt. Branschaktörer har i sina remissvar till Boverket pekat på att ändrad Atemp-definition, nya kategoritypiska värden och det nya effektkravet innebär omfattande anpassningar av beräkningsmodeller och rutiner. För det befintliga beståndet är det extra kännbart. Mät- och driftdata har byggts upp under många år utifrån dagens definitioner, och när gränserna flyttas kan det uppstå behov av att beräkna eller schablonisera uppgifter som aldrig har mätts separat.

Där blir skillnaden mellan olika sätt att lagra energidata konkret. En byggnad som bara finns som en årssumma i ett kalkylark går inte att dela upp i efterhand. En byggnad där varje mätare ligger kvar som en egen serie går att gruppera om efter en ny gränsdragning, utan att någon behöver uppskatta sig fram till mellanskillnaden.

Energiprestandan i en energideklaration ska enligt Boverket baseras på en mätning, och beräkning är tillåten först när mätuppgifter saknas. Ju mer av byggnadens energianvändning ni faktiskt har uppmätt, och uppdelad på rätt nivå, desto mindre av deklarationen behöver vila på antaganden.

Vad som avgör hur smärtfri omställningen blir

• Rådata vs. aggregat – om bara månads- eller årssummor finns sparade går det inte att räkna om till det nya energiprestandatalet med korrekta viktningsfaktorer; med timvärden på käll-nivå (el, fjärrvärme, kyla etc. separat) går omräkningen att göra retroaktivt.
• Spårbarhet per energislag – de nya viktningsfaktorerna skiljer sig mellan energibärare, så data måste vara uppdelad per slag, inte bara summerad ”total energianvändning”.
• Normalårskorrigering – motsvarigheten till BEN-beräkningen kräver gradtimmar/utetemperaturdata kopplad till rätt period; saknas den kopplingen blir omräkningen manuell och tidskrävande.
• Historik att jämföra mot – fastighetsägare som vill visa ”vi har inte blivit sämre, klassningen bara ändrades” behöver kunna lägga fram faktisk förbrukningshistorik, inte bara det gamla primärenergitalet som facit.

Har ni koll på dessa blir omställningen mest en fråga om att räkna om. Har ni inte det, är det värt att titta på insamlingen i god tid före deklarationen.

Behåll värdena per mätpunkt, så går strukturen att göra om

I Metry ligger varje mätvärde kvar knutet till en mätpunkt. Strukturen läggs ovanpå; ni bygger själva upp beståndet i en trädstruktur till exempel per ort, fastighet och mätare, och taggar mätpunkterna efter vad de mäter och vem som ansvarar för dem. När en gränsdragning ändras, som nu, kan ni gruppera om mätpunkterna i stället för att samla in på nytt. Historiken följer med så långt bakåt som datakällan har sparat den, och samma struktur går vidare till de system ni skickar datan till. Enkelt!

Ska ni upprätta nya energideklarationer under det närmaste året? Prata med oss, så hjälper vi dig att sätta upp insamling för hela beståndet, så att ni slipper schabloner i nästa deklaration.