IMD-mätaren är på plats, men var tar datan vägen?

Den 1 januari 2027 ska alla mätare för individuell mätning och debitering (IMD) vara fjärravläsningsbara. Många fastighetsbolag har redan börjat byta ut mätare för att hinna i tid, och för de flesta handlar det just nu om en enda fråga: hinner vi installera tillräckligt snabbt? Det är rätt fråga, men det är inte den enda som är värd att ställa. För en mätare som skickar data automatiskt löser bara halva problemet, om ingen bestämt vart den datan faktiskt ska ta vägen.

Från kan till måste – och varför det blev bråttom

IMD-reglerna är inte nya, men fjärravläsningskravet skärper dem rejält. Tidigare räckte det att en mätare gick att läsa av, manuellt om så behövdes. Nu ska värdena in automatiskt, i tid för att hyresgäster ska kunna faktureras för sin faktiska förbrukning i stället för en schablon. Bakgrunden är densamma som för mycket annat av EU:s tryck på fastighetsbranschen just nu: förbrukning ska knytas till den som faktiskt orsakar den, och det kräver data som kommer in löpande, inte en gång om året vid ett bokslut.

Det förklarar också varför så många byten görs under tidspress. Ett mätarbyte i den här skalan, i tiotals eller hundratals lägenheter, tar tid att planera, upphandla och genomföra. När deadline närmar sig blir hela projektet ett installationsprojekt, och det är lätt hänt att frågan om vad som händer efter installationen skjuts på framtiden.

Ett mätarbyte är inte bara ett montage

Här ligger den verkliga poängen; varje ny mätare som kopplas upp är en ny datakälla som ska in någonstans, struktureras på något sätt och kopplas till rätt lägenhet, rätt fastighet och rätt faktureringsprocess. Görs det rätt från start slipper ni jobba om det senare. Görs det halvvägs, som en ren teknisk installation utan tanke på var datan ska landa, får ni samma manuella jakt som förut, fast med fler mätare att hålla reda på.

Det är samma logik som gäller vid alla större förändringar i ett mätarbestånd; strukturen ni sätter upp när mätarna byts ut är den strukturen ni sitter fast med när fakturering, rapportering och uppföljning ska göras varje månad framöver.

IMD-mätaren går att fjärravläsa ≠ värdet hamnar på rätt faktura

Redan idag stressar tidspressen kring debitering; värdena ska vara inne inom några dagar efter månadsskiftet för att fakturorna ska kunna skickas ut i tid. Fler fjärravlästa mätare betyder mer data att hålla reda på i den processen, och mer stress om ingen kopplat samman den med rätt system.

I Metry sätter ni upp strukturen en gång, fastighet för fastighet, mätpunkt för mätpunkt, och det är den strukturen som sedan styr var varje mätvärde landar. Undermätare kan leverera både dygns- och timvärden, och kopplingen vidare till faktureringssystemet ni redan använder sker med samma etablerade integration varje månad. Ni slipper matcha ihop lösa mätvärden med rätt hyresgäst för hand när fakturaunderlaget ska ut.

Vi samlar data från alla era mätsystem, oavsett tillverkare, och kvalitetsgranskar varje insamlat mätvärde. Vårt API ger er också möjlighet att presentera era hyresgästers individuella förbrukning i er hyresgästportal, i appar och i digitala tvillingar.

Står ni mitt i ett mätarbyte just nu? Hör av dig till oss! Vi hjälper er att ta kontroll över undermätningsdatan. 

Kort om vad IMD kravet faktiskt innebär

• Vilka mätare berörs: alla mätare och värmekostnadsfördelare för värme och varmvatten.
• Vad fjärravläsning betyder i praktiken: mätvärdena samlas in automatiskt på distans, så ingen behöver gå in i varje lägenhet för att läsa av för hand.
• Nyinstallationer: varje ny mätare som sätts in ska vara fjärravläsningsbar från start.
• Äldre system: mätsystem som inte klarar fjärravläsning behöver antingen byggas om eller ersättas.

Undantag finns, men de är smala. Ni slipper installera IMD för värme eller varmvatten om installationskostnaden överstiger den beräknade energibesparingen under mätarens livslängd, om byggnadens utformning gör installation praktiskt omöjlig, eller om fastigheten redan har mycket låg energianvändning (nära-nollenergibyggnader undantas ofta helt). Har ni redan ett fungerande system som installerades innan kraven trädde i kraft får ni behålla det, men fjärravläsningskravet från 1 januari 2027 gäller ändå för de system som faktiskt är i drift.